Jag tycket inte det är så roligt

Med allt det där tråkiga, vardagliga.... Som städning, tvätt, disk, laga mat å handla. Men det är ett måste för att allt ska fungera! Tur är har jag en sambo som verkligen visar uppskattning med fina ord, om hur duktig jag är och hur fint och gott allt blir och smakar. Han tar mig aldrig för givet. Det får mig motiverad och gör det där tråkiga väldigt mycket lättare. Och jag hoppas såklart att P känner att han får samma uppmuntran av mig.

Nu till saken. Min hund, tar jag han för givet i vardagen? Som allt han gör utan jag ens behöver säga till om. Han väntar snällt på mig när jag jobbar, han går och lägger sig på sin plats, han hoppar in i bilen så fort jag öppnar och hoppar heller inte ur när jag öppnar. Han står snällt och väntar på att jag ska säga varsego vid matning, han skäller aldrig, han går förbi mullrande bilar, fåglar, hundar, människor och barn varje dag utan å blinka, han ställer sig snällt still när jag tar på halsbandet, gör aldrig inne och massa mer. Sånna saker jag lärde honom som valp hur man ska betee sig i vardagen för att att den fungera. Men nu sällan säger jag att han är duktig vid sånna tillfällen, jag tar honom för givet. Visst skulle det bli trevligare om han fick uppskattning då också, och inte bara på träning å inlärning av nya saker. Funderat länge på detta och hur jag ska skriva ihop det, håller ni med ?
Av belöningar,klappar, fina ord växer hunden. Så varför inte låta han växa varje dag... Hmm, tänkvärt.
nu ska jag ta min duktiga hund och åka på öppna träningen :D



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0