Tävlingshelgen

Fattar ni att hemmakära jag åkte ända bort till Karlstad för å tävla och dessutom för sova över natt. Tur Resvana Malin och hennes flock var med oss. Jag vet faktiskt inte riktigt vart jag ska börja, allt är väldigt överväldigande för mig.
Första dan, Fredan, ja det var ju då hoppklass för mig och Midas, och jag hade näst intill bestämt mig för att stryka oss innan ens vi kommit dit. Vilket beror då på att sist vi körde så sprang klumpweilern ut i publiken och hade skoj, ingen skada skedd han är ju guda snäll men tanken fanns ju i huvudet att hunden han kanske möter nästa gång inte är så guda snäll. Men så efter en peppning från Malin eller ja det var nog flera hundra stycken så tog vi oss modet. Gick banan och insåg att det var en alldeles för hård för Midas, jag ville inte riskera en skada så tog fort beslutet att göra våra egen med massa roliga tunnlar i. Diskning sket jag helt fullständigt i, för oss handlar det som sagt om en helt annan grej än prispallar i denna sport.
Jag klev in på plan tog av han halsband och koppel, höll kvar han i nackskinnet (jag skaka) kolla ut över banan och sen så släppte jag å sa kör....
Och körde det gjorde han! planen var hopp, slalom, tunnel, hopp, tunnel, tunnel och så blev det fast  han tog bara halva slalomet men skit samma hunden var med mig och inte en enda tendens till å sticka :´D Låter mesigt ja vet, men för mig var det som en stor fucking sten släpte från mitt hjärta! Vad kan bromsa oss nu tänkte jag :D haha sicken lycka ♥ kommer leva på den känslan hur länge som helst!
 
Vi åkte sen till campingen där vi hyrt stugor. Vid första anblick tänkte jag ska vi sova där inne? ett utedass,haha, men när man väl kom in (om man bortser från värmen) så var de gör mysigt, och det kändes tryggt ♥ 
Trodde Midas skulle vara orolig och undrande varför vi inte åkt hem, visst var han trött men i hans ögon såg jag bara lycka, "äventyr med mamma och nya kompisar det är grejer det ♥ " 
Dagen grydde och vi åkte tillbaka till tävlingsplatsen. Det som först slog mig var vilket lugn det var emot igår. Vilket fick mig själv att känna lugnet i mig. Banvandring och några svårigheter som spring till sitt och tempoväxlingar. Men denna gången var jag mer "nu jävlar" än typ "hjälp" Kan bero på gårdagens seger men jag vet att det också berodde på min syrgastub ;) = Malin.
Vi gick in, vi gjorde det vi skulle, hade en enormt bra känsla genom hela banan. (y)
Prisutdelning : Dom börja med 10 och uppåt, och när dom sa att tian hade 96 poäng, ja då börja jag backa ifrån, bättre än så kunde det ju faktiskt inte gått, eller? men när jag sen hörde att på tredjeplats med 99 Poäng var vi, så var det jävligt svårt att hålla tårarna borta :`D HAHA FY FAAN VA GÖTT, så hade jag en bra känsla att leva på innan så var den här snäppet BÄTTRE!! ett koppelsträck var felet ut från slalomen direkt in i språng, jag var för seg med kommandot men annars var det de som var  (y)
 
Malin gjorde också två kanonrundor med sina vovvar. Ådi hade käkat någon form av attitydspiller och Bell visade sin bästa sida, så denna helgen var kalas för hela teamet! :D
Tack för alla Grattis jag fått hörrni, värmer ♥ kan babbla om denna helgen ännu mer men ska spara er detta. Vill ni se filmen så gå gärna in på Malins blogg http://malinshundkurser.se/rallylydnad/nar-man-blir-sa-dar-stolt-och-glad/ och läs även hennes utvärdering ♥ Imorrn ska vi kursa Rally, vi längtar :D
 



 
 
Trackback
RSS 2.0